Leah

Jag har bara helt enkelt orkat blogga de här dagarna, har inte orkat eller haft tid. Jag har varit trött, ledsen, arg och sur. Jag har bråkat lite med både kompisar och mamma, och har haft svårt att sova. Den mesta tiden har jag lyssnat på musik och upptäckt lite nytt och extremt bra. Det är ett svensk band kallat Hoffmaestro som har en helt underbar låt, Highwayman.






Och så knarkar lyssnar jag extremt mycket på en låt med MIKA.


Kallad för Kick-Ass, och den är då skriven för just filmen Kick-Ass.


I Fredags gick jag på bio med Kristina. Vi skulle ha sett Vampyrer Suger, men eftersom den snart ska sluta visas så fanns den bara på en biograf fööör långt bort. Så vi såg I Rymden Finns Inga Känslor istället. OCH DET ÄR EN SÅ JÄKLA BRA FILM! Jag började seriöst störtgråta i slutet, man förstår verkligen hur svårt det va att ha asberger syndrom eller ha en som bror. Men jag älskar Simon (han med asbergers), han är en så underbar person, smart och charmig även om han kan vara lite taskig och bara tänka på sig själv. Men han gillar ju bara inte förändringar. Jag lever mig verkligen in i denna film och det är en av de bästa filmer jag sett om jag ska vara ärlig. Man skrattgråter genom himla filmen och det är en stor rekomendation.

I Söndags tvingade jag med mamma, Felicia och hennes pappa (mammas pojkvän) Filip till att se I Rymden Finns Inga Känslor igen. JAg är så. OM jag ser en otroligt bra film vill jag bara se om den om och om igen. Det går inte att sluta vilja!

Såklart var jag ju på då också. Vi jobbade med improvisation, och vet ni? Läraren (Sara) lovade att hon skulle ta med sig scenkläder, kolla i Calle Flygares förråd och i sitt eget. OCh då nästa Söndag ska alla få prova de och vi ska göra en improvisationsteater utifrån kläderna vi har fått.

Skolan har varit som vanligt, antar jag och jag har inte så mycket mer att berätta. Så det var väl det!

Från mig alla, till er alla!